Vilka skyddsvärda arter och biotoper finns på den hårdgjorda yta som kvarstår när förskolan Dimslöjan rivs?

Liberalernas oppositionsråd Johan Storåkers frågar i en interpellation Sundbybergs vänsterstyre hur de bedömer de biologiska värdena på den rivningstomt som uppstår i Lötsjön-Golfängarnas naturreservat när förskolan Dimslöjan rivits, vilket med stor sannolikhet vänsterstyret kommer att besluta om inom kort.

– Det är allmänt känt att Vänsterstyret vill lägga ned och riva förskolan Dimslöjan, som är belägen naturskönt i ett av Sundbybergs allra populäraste naturområden, Lötsjön-Golfängarnas naturreservat, även om styret ännu inte gett besked om det. Styret har redan beslutat om nedläggning av Dimslöjans mindre ”grann-förskola” Bävern. Av allt att döma är det därför bara en tidsfråga innan vänsterstyret tillkännager nedläggning även av förskolan Dimslöjan.

Till skillnad från förskolan Bävern är Dimslöjan belägen inom naturreservatets gränser. Detta brukar styret framhålla som skäl för att inte stödja Liberalernas krav på att uppföra en permanent förskola där Dimslöjan idag är belägen.

Vänsterstyrets inställning till byggande och uppförande av anläggningar i naturreservatet är dock allt annat än konsekvent. Sedan en tid pågår betydande byggnadsarbeten invid Lötsjöns strand, med solbrygga, designade fyrkantiga lådor som påstås vara vilobänkar, med mera. Man ägnar sig även åt rivningsarbeten, till exempel har man rivit de gediget byggda och väl fungerade toaletterna som inte minst uppskattades av äldre naturreservatsbesökare och barnfamiljer. ”Lådbänkarna” installerades nyligen bara för att kort därefter helt sonika tas bort, till synes utan bekymmer för vänsterstyret rörande såväl kostnad som ytterligare koldioxidutsläpp från fordon och maskiner.

Direkt öster om förskolan Dimslöjan ligger en fotbollsplan och därefter Sundbybergs bangolf. Om ett tungt vägande skäl för att avveckla Dimslöjan är att den ligger inom naturreservatet, så ter det sig oroande logiskt att vänsterstyret i nästa steg vill avveckla även fotbollsplanen och bangolfen, till nackdel för folkhälsa och för vår fina stads föreningsliv.

Vilka skyddsvärda biotoper och arter som motiverar naturreservatsklassning, som kommer att framkomma på Dimslöjans rivningstomt, är dock högst oklart. Visst kan man omvandla den hårdgjorda yta som Dimslöjan idag står på, genom att med planteringar skapa ett artificiellt parkområde. Sådana är självklart trevliga inslag i en stadsmiljö, men de flesta parker når för den skull inte upp till klassning som naturreservat.

För övrigt är även förskolor trevliga inslag i en stad.

Jag vill därför fråga stadsmiljö- och tekniska nämndens ordförande Martin Sohlberg (MP):

– Vilka planer har styret för framtida disposition av den tomt där förskolan Dimslöjan ännu en tid till är belägen?

– Ser styret att det finns skyddsvärda arter och biotoper som motiverar naturreservatsklassning på Dimslöjans framtida rivningstomt, och i så fall vilka?

– Döljer sig skyddsvärda arter och biotoper även på de ytor där idag fotbollsplanen och bangolfen är belägna på, och bör därmed dessa verksamheter i likhet med förskolan Dimslöjan befara att vänsterstyret inom en nära framtid ser till att även de läggs ned?